Så kommer du igång med din nya kamera

Kom igång

Innan du går till kamerans inställningar, lönar det sig att förbereda en del saker:

ladda batteriet. Det lönar sig att ladda det fullt redan från början. I fortsättningen kan du lugnt ladda litiumjonbatteriet även om det inte är helt urladdat.
delvis laddning (t.ex. 40 % → 80 %) är ofta bättre för batteriet än att ständigt använda det tills det är helt slut. Ett reservbatteri är bra att skaffa när kameran börjar vara i aktivt bruk.
sätt in det nya minneskortet i kameran och formatera det via kamerans meny. Minneskort säljs förformaterade, men det är först när kortet formateras i kameran som det får sina rätta register och egna mappar för foton och videor.
ställ in rätt tid och datum i kamerans meny. Det är viktigt för att få bildmaterialet arkiverat på ett smidigt sätt – eller om du exempelvis vill delta i fototävlingar.
om det finns en förlängd garantitid för kameran, t.ex. 5 år, lönar det sig att utnyttja den redan på inköpsdagen. Oftast räcker det med att registrera sig på tillverkarens webbsida.
fäst omgående handleds- eller halsremmen. Olyckor kan hända plötsligt.

Kamerans hantering

Om du har köpt en systemkamera och hittills använt en mobilkamera kommer du att märka att du nu kan göra justeringar som förut inte fanns. Du kan påverka bildkvaliteten samt exponeringen, skärpan och kombinationer av olika fotograferingslägen på ett helt nytt sätt.

Bildkvalitet

du kan välja filformaten JPEG eller RAW för dina bilder. JPEG-bilderna sparas direkt på kamerans minneskort och kan användas som de är. RAW-filer kräver efterbehandling och en viss vana, men slutresultatet kan du påverka i mycket större utsträckning än med JPEG-filer.
utöver filformatet kan du också välja filkvalitet. Det finns flera nivåer av JPEG-komprimering, vilket betyder att om du vill kan lagra fler bilder om du accepterar att motivet i bilden förlorar en del av sin kvalitet. Konturerna kan se grova ut och färgtonerna kan bli trappstegsformade. Med bästa JPEG-kvalitet syns inte sådana problem, men bildfilerna tar mer plats på minneskortet.
du kan också påverka bildens upplösning. Bilden sparas då i mindre format, vilket i pixlar motsvarar storleken som krävs för delning på exempelvis sociala medier. Ingen separat skalning behövs, men bildens storlek kan inte återställas till kamerans ursprungliga bildstorlek.

Exponeringskontroll

även om du får kameran att fungera helt automatiskt blir det mer utvecklande att lära sig använda exponeringsfunktioner, såsom förval av bländare eller slutartid.
förval av bländaröppning (A eller Av på exponeringsreglaget) betyder att du ställer in kameran på den bländare du väljer, och kameran sköter resten dvs. slutartiden och om du vill kan du även ställa in ISO-värdet. Välj det här läget om du vill påverka skärpedjupet, dvs. området i bilden framför eller bakom motivet. En stor bländaröppning gör bakgrunden suddig, exempelvis vid porträttfotografering, medan en liten bländaröppning förlänger skärpedjupet i bilden. Det är fördelaktigt vid landskaps- och arkitekturfotografering.
förval av slutartid: (S/Tv): Välj det när du vill påverka hur ett rörligt motiv fångas, antingen genom att frysa rörelsen eller genom att påverka rörelsens oskärpa. Alltså, ställ in slutartiden, så fixar kameran resten.
de andra två exponeringslägena är varandras motsatser: P betyder helautomatisk. Kameran gör då alla exponeringsjusteringar självständigt. M står för manuell kontroll. Då stängs den automatiska exponeringen av och det är upp till fotografen att bestämma rätt exponering.

Kontroll av ISO-värdet

håll ISO-värdet lågt. Försök att alltid använda ISO 100-400 under dagen. Ju högre ISO-värde, desto mer brus, dvs. kornighet, kommer att synas i bilden.
öka ISO-värdet endast om du måste: Öka ISO-värdet endast om exponeringsinställningarna i Av/A eller Tv/S inte räcker.
bildbrus går att minska i efterbehandling om du har tagit bilder i RAW-format. För JPEG-bilder finns däremot automatisk brusreducering i kameran, som fungerar enligt kameratillverkarens förinställningar.

Fokuseringens grunder

Val av AF-punkt: Låt inte kameran bestämma var fokus ska ligga. Lär dig att själv flytta fokuspunkten och rikta in den på bildens viktigaste motiv, som exempelvis det närmaste ögat. Den metoden är värdefull när du tar gruppbilder. Kameran kanske inte nödvändigtvis kan välja de ansikten som är bildens viktigaste.
Fokuseringsläge: Välj fokusläge som passar sammanhanget oftast, t.ex. enkel autofokus för porträtt eller kontinuerlig spårning för rörliga motiv.

Bli du med manualen

Allt du behöver veta om hur du hanterar din kamera finns i manualen som kommer med kameran. Numera är det vanligt att den tryckta bruksanvisningen bara är en snabbguide på några sidor, medan den riktiga manualen finns att ladda ner från tillverkarens webbsida. Den kan omfatta flera hundra sidor, i synnerhet om den är rikt illustrerad.

Det lönar sig att läsa igenom manualen noggrant. Förutom grunderna innehåller den information om allt som kamerans meny erbjuder. Extra viktigt att veta är hur kameran kan bli mer lättanvänd och samtidigt anpassad efter dina specifika fotograferingsbehov. För det har kameran programmerbara knappar som gör att du kan komma åt dina valda funktioner direkt utan att behöva navigera genom menyn. Fotografering av fartfyllda situationer kräver helt andra inställningar än exempelvis porträtt- eller landskapsfotografering.

Exponeringsratten har vanligtvis åtminstone två lägen för snabbvals, så att du kan hoppa direkt till dina anpassade inställningar. Förutom fotografering har kameror nästan undantagslöst även videoinspelningsfunktioner. Även de har egna inställningar och ett helt gäng olika profiler, varav någon är bättre lämpad, än de andra, för just ditt användningsområde.