Ricoh GR IV och Fujifilm X100VI – En gatufotografs användarupplevelser
Ricoh GR- och Fujifilm X100-serierna kompaktkameror har i åratal varit högt uppskattade bland gatufotografer. Anledningen är enkel: kamerorna är tack vare sitt format lätta att ta med, båda har APS-C-sensor, bildkvaliteten är utmärkt och båda är mycket användarvänliga. Ricoh GR III:s 3-axliga bildstabilisering är uppgraderad till 5-axlig i GRIV-versionen, vilket underlättar fotografering med betydligt längre slutartider. I Fujis kameror infördes bildstabilisering först i den senaste modellen i serien, X100VI, och det gör en enorm skillnad: antalet skakiga bilder har minskat avsevärt jämfört med föregångaren X100V (åtminstone med min) och nu är det faktiskt möjligt att fota handhållet med långa exponeringstider. Båda kamerornas tekniska egenskaper är förstklassiga, men jag fokuserar nu specifikt på själva användarupplevelsen och -syftet.
Redan från början vill jag påpeka att även om dessa kameror ofta jämförs med varandra, är de helt olika vid användning, och även i mitt eget sätt att fotografera har jag märkt tydliga skillnader mellan dem. I motsvarande 35mm-format med Ricoh är 28 mm och med Fujifilm 35 mm, så redan brännvidden i sig påverkar fotograferingens karaktär.
Ricoh GR IV
Fujifilm X100VI
Video
När det gäller videofunktioner vill jag kort nämna att ingen köper en GR-kamera för sina videofunktioner, och ärligt talat har jag själv inte spelat in en enda video med den sedan jag fick kameran i september. Men det spelar ingen roll, även med X100VI tar jag bara stillbilder 99 % av tiden, trots att videofunktionerna är riktigt bra och bildstabiliseringen gör det möjligt att ta snabba klipp smidigt, utan skakningar. Båda kamerorna är helt enkelt främst avsedda för fotografer. Om man även vill spela in video är valet helt självklart.
Nu till saken, Ricoh GR IV
Det viktigaste först: Ricoh GR IV får faktiskt plats till och med i en byxficka. Om man exempelvis ska ut i naturen med familjen, ut och äta middag med vänner, på festival eller kanske bara på väg till jobbet till fots eller åker kollektivt och vill knäppa några gatufoton, är det helt klart enklare att ta med sig en kamera som är lätt och diskret, men också fungerar blixtsnabbt. Och på tal om det har jag ännu inte stött på någon kamera som startar snabbare än GRIV: i praktiken kan man ta en bild på mindre än en sekund efter att man slagit på kameran. Det är viktigt, eftersom batteritiden inte är så bra – det räcker till cirka 300 bilder med ett batteri och betydligt färre i kallt väder. Därför bör man alltid stänga av kameran om man inte använder den aktivt med någon minuts mellanrum.
Ricoh GR IV
Ricoh GR IV
Om jag fotograferar på gator hela dagen byter jag batteri någon gång under dagen, men den kompakta storleken kräver kompromisser och det här är den första. En annan sådan är kamerans MicroSD-kort, som är irriterande litet och krångligt att hantera: kortläsaren på min bärbara dator kräver en SD-adapter för dem, de försvinner lätt och även om Richos interna minne är praktiskt, är dess läshastighet via USB-porten som hämtad från 2000-talet, vilket gör att det i stort sett fungerar som en nödlösning om man glömmer eller tappar bort minneskortet.
Det tredje som irriterar är knapparna. Inte bristen av dem eller dålig intuitivitet, utan de tätt placerade små knapparna orsakar oavsiktliga intryckningar, särskilt irriterande är riktningsknapparna på kamerans baksida, där makroknappen är placerad högst upp och inte går att omprogrammera. Ett knep är att byta ut riktningsknapparna mot val av fokuspunkt, så att de kan användas som funktionsknappar efter att man hållit ned den mittersta OK-knappen i en sekund. Inte det smidigaste, men fungerar. I baksidans högra kant sitter exposure compensation-knappar (programmerbara) som också alltför ofta blir intryckta i misstag, och sedan märker man plötsligt att exponeringen har blivit fel. Här blir kamerans lilla format ett problem, och det måste man helt enkelt acceptera. Ändå tänker jag att den Leica-liknande smidigheten och minimalismen skulle göra GR-serien gott.
Ricoh GR VI
Det fjärde invändningen är avsaknaden av sökare. Visst, det är kanske inte så förvånande att en sådan inte ryms i en så här liten kamera. Men det hade varit önskvärt om en ordentlig elektronisk sökare åtminstone funnits som tillval via blixtskon. Tyvärr stöder kamerans tekniska specifikationer inte heller någon sådan, så någon sådan är inte att vänta. I praktiken innebär det att man även framöver får acceptera skärmens begränsade synlighet i starkt solljus (även om ljusstyrkan har förbättrats märkbart sedan GR III).
Trots invändningarna finns det också en tydlig fördel med det lilla formatet – utöver portabiliteten: diskretionen. Jag uppskattar enormt att fotografera nära i folkvimlet, där man kan fånga gester, uttryck, speciella situationer och bygga lager i bilderna. För just det är Ricoh GR IV nära nog perfekt. Med den kan man smidigt ta bilder på nära håll med en relativt vid brännvidd, vilket ger bilderna ett sammanhang där kompositionen och djupet i bilden framhävs. Det går lätt att fotografera från udda vinklar, och motivet märker inte det – och om någon märker bryr de sig inte, eftersom det bara är "en liten pocketkamera”. Den närmast ljudlösa och snabba responsen samt Snap Focus-funktionen, som låter dig ställa in fokusavståndet i förväg, förvandlar gatufotografen med Ricoh GR IV till en ninja som slår till obemärkt och redan borta innan någon riktigt hinner reagera.
Ricoh GR IV
Ricoh GR IV
Även om jag har räknat upp en del negativt, är Ricoh GR IV en hutlöst effektiv kamera för gatufotografering, och det är inte konstigt att den är så populär när man tänker på vad man får i det lilla formatet. Nämnde jag redan att Ricoh GR IV faktiskt ryms i till och med en byxficka?
Hur klarar sig Fujifilm X100VI i jämförelse?
Fujifilm X100VI är en favorit på sociala medier tack vare sitt charmiga retroutseende och sina färgprofiler, det vill säga ”filmsimuleringar”. Visst finns det många sådana även hos Ricoh nuförtiden, men hos Fujifilm är funktionerna, flexibiliteten och användbarheten i en helt annan klass, och kameran rent av uppmanar dig till att testa olika filmsimuleringar. Själv har jag skapat inställningar för olika situationer, t.ex. för soliga festivaler, mulet väder och mörka nattgator, samt en svartvit inställning med starka kontraster. Dessutom finns det några andra som man kan testa för skojs skull vid lämpliga situationer och platser, t.ex. en profil som framhäver naturens färgprakt. I Fujifilm kan man för varje filmsimulering ställa in och spara en egen vitbalans i förväg, vilket inte går att göra med Ricoh.
Fujifilm X100VI
Fujifilm X100VI
Att prata om filmsimuleringar kan kännas lite onödigt, men de är verkligen en stor del av nöjet med Fuji-kamerorna och känslan i gatufotografering. När de kombineras med de fysiska exponeringsrattarna och det relativt kompakta formatet (även om den inte riktigt når Ricoh GR:s fickvänliga format) blir X100VI väldigt tillfredsställande att använda. När man har ställt in simuleringarna efter eget tycke och fått inställningarna på plats kan man i praktiken glömma menyerna och bara fota, fota och fota.
X100VI är en kamera som jag utan att tveka har tagit med mig som enda fotoutrustning på resa och jag har inte saknat något annat. Brännvidden, motsvarande 35 mm i 35 mm-format, är perfekt för vanlig gatufotografering. Kameran blir väderskyddad med objektivets filterring, den har en inbyggd blixt och ett ND-filter (precis som Ricohs) samt en i princip ljudlös slutare, så det enda man behöver ta med sig är extra minneskort och reservbatterier. Även X100VI:s batteritid är skaplig, och i kyla tar batterierna slut rätt snabbt. Av och till uppskattar jag verkligen den optiska sökaren: den låter mig förutse när motivet är på väg in i bildrutan, vilket gör att jag bättre kan förutse situationen. Naturligtvis är även kamerans elektroniska sökare av hög kvalitet och den jag oftast använder.
Fujifilm X100VI
Där Ricoh GR IV är gatans ninjas kraftiga och snabba kaststjärna, är Fujifilm X100VI en eftertänksam samurajs katana, som riktas mot objektet och överväger nästa slag och dess riktning. Jag märker att jag komponerar mina bilder noggrannare genom sökaren, vilket saktar ner arbetet men samtidigt utvecklar det min egen uppfattning om bildens komposition. Fujis 40 Mp-sensor klarar beskärning bättre än Ricoh (26 Mp) utan alltför stor förlust av upplösning, vilket är smidigt i en kamera med fast brännvidd, speciellt när funktionen enkelt kan kopplas till fokusringen. I Ricohs måste den funktionen programmeras till någon knapp (t.ex. videoknappen). Det fungerar också, men inte riktigt lika intuitivt.
Fujifilm X100VI
Jag ger Fujifilm kritik för att kamerans storlek och vikt har ökat jämfört med föregångaren på grund av bildstabiliseraren. Även om skillnaden inte är stor märks den tydligt när man jämför X100V- och VI-kamerorna med varandra. Kameran ryms precis i en större jackficka, men där sticker den ut lite och känns tung, så det är smidigast att ha den i en liten slingbag eller bara hänga den runt halsen i en rem. Jämfört med Ricoh är vikten och storleken ungefär den dubbla. Men nämnde jag redan att Fujifilm X100VI helt enkelt är jätterolig att fota med?
Autofokus
Autofokusen i båda kamerorna har förbättrats jämfört med tidigare modeller, och båda ligger tyvärr fortfarande långt ifrån branschens topp i det avseendet, men ändå tillräckligt bra för gatufotografering. Ricohs fokushastighet är betydligt sämre i mörker än Fujis, men funktionen ”Snap Focus” räddar situationen något. I båda kamerorna föredrar jag single shot-autofokus, kontinuerlig autofokus är inte tillräckligt pålitlig i någondera. Jag behöver det ändå bara för video, vilket jag inte tar med de här kamerorna.
Fujifilm X100 VI
Ricoh GR IV
Summa summarum
Vilken ska man då välja för gatufoto? Har du budgeten – ta båda, för användarupplevelsen skiljer sig så pass mycket att de kompletterar varandra. Om du däremot tänker välja en, ger artikeln sannolikt en tydlig fingervisning om vilken som passar din stil bäst. Själv uppskattar jag båda enormt och väljer kamera utifrån behov, situation och ibland ren känsla. Ibland tar jag faktiskt båda med, eftersom Ricoh är så lätt att den utan problem kan hänga med vid sidan av Fujin. Ricoh GR IV:s styrka ligger i hur lätt den är att ta med, en egenskap som är värd att lyfta fram och som ingen annan kamera på marknaden kan erbjuda fullt ut. Fujifilms styrka ligger istället i dess mångsidighet. Det är svårt att hitta en annan kamera med samma egenskaper som samtidigt är så kompakt och behaglig att fota med – ett praktiskt och kreativt verktyg för gatufotografering. Båda kamerorna förtjänar sin popularitet.
Foto och text: Tuomas Valtanen
Små kameror, stora olikheter - Fujifilm X100 VI och Ricoh GR IV
Fujifilm X100VI och Ricoh GR IV är kameror med mycket liknande koncept - högkvalitativa kompaktkameror med APS-C-sensor, men användarupplevelsen skiljer sig avsevärt.
Frame är en ny plattform för fotografer
Rajalas lojalitetsprogram är en inspirerande plattform för alla som brinner för visuellt arbete.
Som medlem får du exklusiva förmåner och erbjudanden, varierande och inspirerande innehåll samt tillgång till
fotovärldens snabba utveckling inom kamerateknik och skiftande fototrender.
För att bli medlem, logga först in på ditt kundkonto eller skapa ett nytt kundkonto.
Din medlemsförmån aktiveras 24 timmar efter att du har registrerat dig.
För nyregistrerade kunder kan en viss fördröjning förekomma innan Frame-medlemskapet träder i kraft. Tack för ditt tålamod.
Genom att gå med godkänner du medlemsvillkoren ››