OM System M.Zuiko ED 90mm F3.5 Macro IS PRO
Vi har testat ett makroobjektiv som inte lämnar en oberörd. Bildförhållandet, i kombination med generös brännvidd och bildstabilisering, öppnar dörrar till en fascinerande spännande mikrovärld.
OM System M.Zuiko ED 90 mm F3.5 Macro IS PRO kompletterar de existerande objektiven 30 mm F3.5 Macro och 60 mm F2.8 Macro. Tillverkning av makroobjektiv är inget unikt eller märkvärdigt för OM System. Traditionen, vad gäller makro- och mikrofotografering, går flera decennier bakåt i tiden. OM Systems föregångare, Olympus, har specialiserat en hel produktserie på vetenskaplig och teknisk fotografering, i synnerhet mikroskop och andra utrustningar inom sjukvård.
Utan motljusskydd och linslock väger objektivet 453 gram och längden är 136 millimeter. Konstruktionen är i svart plast och aluminium. Bajonettringen är kromad. Det optiska systemet har 18 element i 13 grupper. Fyra element är ED-element (Extra-low Dispersion) och dessutom två Super ED-element. Syftet med dem är att korrigera kromatisk aberration. Konstruktionen innehåller också ett HRI-element (High Refractive Index) och ett SHRI-element (Super-High Refractive Index), vars brytningsindex ligger högre än normalvärdena. Den främre linsytan har en fluorinbeläggning som avvisar smuts och vattendroppar. Inuti objektivet är linsytorna behandlade med Zero-coating (Zuiko Extra-low Reflection Optical), som dämpar spökbilder och interna reflektioner. Syftet med det är att optimera bildkvaliteten, särskilt i motljus.
En solblomfluga som fångats smaskande på en bananbit. Insektsfotografering är lättast om man ställer i ordning en matstation och sedan väntar med kameran färdigt inställd.
Om upphovsmannen till den här artikeln kan ta en så här fin bild kan vem som helst göra det.
Bildstabilisering aktiverad i både objektiv och kamera, ljudlös seriebildtagning handhållet, autoexponering.
OM 90 mm + MC-20-telekonverter 1/160 s. f/11 ISO 640
Närgränsen är 224 mm, vilket ger bildförhållandet 2x (2:1). Eftersom sensorns diagonal är hälften av småbildsformatets diagonal, motsvarar bildförhållandet 4x dvs. 4:1 i fullformat.
Kortaste avståndet anges alltid efter avståndet mellan sensorytan och motivet och därför anger tillverkaren avståndet till 224 mm. Det faktiska avståndet från framlinsen är 65 mm.
Objektivets bildomfång med närmaste fokuseringsavstånd är 8,7 x 6,5 mm – utan tillbehör. MC-14 telekonvertern med 1,4-brännviddsfaktor skapar ett bildformat på 6,1 x 4,6 mm, och MC-20 telekonvertern med brännviddsfaktor 2 skapar ett bildformat på 4,3 x 3,3 mm. Förstoringen i förhållande till motivets storlek är då matematiskt 8 gånger – eller skulle vara om man nöjer sig med den bild som sensorn producerar, som är 17,3 x 13 mm. I praktiken blir förstoringen 26 gånger större redan när man tittar på exponeringen på kamerans display – och på en 27-tums datorskärm är förstoringen hela 230x!
En knappt 1,5 cm stor rovfluga som tillhör släktet Asilinae.
Solen som silade genom träden gav tillräckligt med ljus utan att kontrasterna tog över.
Bildstabilisering aktiverad i både objektivet och kameran, ljudlös seriebildtagning handhållet, autoexponering. Bilden är inte brusreducerad.
OM 90 mm + MC-20-telekonverter 1/400 s. f/10 ISO 6400
Bländareintervallet är normalt f/3,5–22, men i Super Macro-fokusläge är det f/5–22. Objektivet är väderskyddat enligt IP53- klassning. Den klassningen får man när objektivet är så dammtätt att partiklar inte kan komma in och påverka objektivets funktioner. Dessutom ska det vara så stänksäkert att regn som träffar i en vinkel på 60 grader stannar utanpå objektivet.
Filtergängan har en diameter på 62 mm. Bländaren har sju lameller. Bildstabiliseringen anges till 7 EV när objektivet används tillsammans med kamerans bildstabilisering. I annat fall är effekten 6 EV. Köldtålighet ner till -10°C anges. Objektivet levereras med ett skyddsfodral och låsbart motljusskydd LH-66E.
Objektivet lämpar sig både för universal användning och närbilder. När porträttet togs stod exponeringen på automatisk, med ögonfokus och bildstabilisering aktiverade.
1/400 s. f/3,5 ISO 200
Ännu närmare
Förstoringsgraden i makroobjektiv börjar vanligtvis i skala 1:2 och går upp till 5:1, beroende på tillverkare. Objektiv som är konstruerade för stor förstoring har ofta manuell fokusering, och för att öka räckvidden används antingen mellanringar eller ibland närbildslinser, men mer sällan telekonvertrar. Telekonvertrar av hög kvalitet är dyra att tillverka och det finns ofta begränsningar förknippade med deras användning. Den kanske inte passar till precis det objektiv du tänkt dig, och ljusförlusten blir ofta irriterande.
Ett objektiv som återger motiv i naturlig storlek, det vill säga 1:1, förlorar vid närmaste fokusavstånd redan två bländarsteg i ljusstyrka. En 2x telekonverter minskar dessutom ljusinsläppet till sensorn med ytterligare två steg. I starkt dagsljus märks det knappt, men när solen är på väg ner och man vill fortsätta fotografera, blir det svårare. Exponeringstiderna måste bli längre, bildstabiliseringen kämpar och ISO-värdena tillsammans med bruset växer. Många makroobjektiv saknar dessutom inbyggd bildstabilisering, så den uppgiften faller då helt på kamerahuset.
Om objektivet har intern fokusering fungerar mellanringen som det ska enligt fysikens lagar, men problem uppstår i och med att makroobjektiv ofta innehåller korrigeringselement som rör sig i annan takt än fokuseringselementen, i syfte att korrigera fel specifikt i närbilder. Användning av en mellanring ger kamera-objektiv-kombinationen felaktig information om det egentliga fotoavståndet. I slutändan finns det risk för ökad kromatisk aberration och geometriska fel i bilden, som kamerans felkorrigering eller bildbehandlingen i värsta fall inte kan identifiera.
Dessa problem uppstår inte med en telekonverter, förutsatt att den är anpassad till det aktuella objektivet. Tillverkaren föreslår att man testar, med det här aktuella objektivet, antingen MC-14 eller MC-20 som tillbehör. De ökar brännvidden till 252 respektive 360 millimeter. Jämfört med en mellanring är en telekonverter bättre eftersom kombinationens förstoringsgrad ökar när brännvidden ökar, och du kan ha samma avstånd till motivet som tidigare. Med telekonvertern kan du dessutom fokusera på oändligt. Med en mellanring kan det hända att fotograferingsavståndet minskar till noll och i extrema fall t.o.m. inuti objektivet.
Telekonvertern MC-20 var inte tung i ryggsäcken, men den vidgade objektivets användningsområden.
OM System M.Zuiko ED 90mm F3.5 Macro IS PRO har en motsvarande brännvidd på 180 mm och en bildvinkel på 14 grader. En direkt jämförelse med fullformat går egentligen inte att göra, eftersom Micro Four Thirds och fullformatsensorer har olika bildförhållanden. MFT har bildförhållandet 4:3, medan fullformatet har 3:2. Objektivets ljusinsläpp motsvarar ett fullformatsobjektiv med bländare f/3,5, men eftersom MFT-sensorn är mindre ger den ett större skärpedjup, vilket då motsvarar ungefär f/5,6 i fullformat.
Objektivets fokuseringsring har en 3 cm bred räfflad friktionsyta. Tack vare intern fokusering förändras inte objektivets yttermått, vilket förhindrar att damm eller fukt sugs in genom undertryck. Bakom fokuseringsringen, på vänstra sidan sett från fotografens perspektiv, finns en spak för val av fokuseringsavstånd. Markeringarna är 0,25–∞, 0,25–0,5 och S Macro. Sistnämnda ger en förstoringsgrad på 2:1, samtidigt som objektivets största öppning minskar till f/5. Mittersta punkten fungerar som Focus Limiter-spärr, vilket gör att fokuseringen inte oavsiktligt vandrar iväg till mer än 50 cm – inte ens vid manuell fokusering.
Med att drar fokusringen bakåt växlar objektivet till manuell fokusering. Samtidigt kommer skalorna för avstånd och bildförhållande, fram under ringens framkant. Det finns endast fem bildförhållanden i skalan. Om man växlar till Super Macro-läge eller kopplar på en närbildslins, mellanring eller telekonverter, kommer skalan inte längre att visa rätt.
Objektivets ljusstyrka försvagas i förhållande till telekonverterns effekt. Med MC-14 blir ljusstyrkan f/4,9 och f/7 i Super Macro-bildläget. MC-20 minskar ljusstyrkan till f/7,1 och f/10 i Super Macro-bildläget.
Under Focus Limiter-spaken finns en tvåfunktionsknapp för bildstabilisering. Knappen har inga avancerade finesser, men det betyder inte att sådana inställningar inte finns – de kan man ställa in från kamerans meny. Om bildstabiliseringen slås av från objektivet, inaktiveras samtidigt även kamerans bildstabilisering.
Längst ner sitter en L-Fn- knapp. Den kan användas för att stoppa autofokus och låsa skärpan, om exempelvis huvudmotivet skulle hamna bakom något föremål. Knappen kan också tilldelas andra funktioner via kamerans meny. Under testet använde jag den för att aktivera stapelfokusering.
Reglagen uppifrån och ner: Focus Limiter-spärrfunktion och Super Macro-läge, bildstabilisering på/av, programmerbar kontrollknapp.
I OM-1 II-kameran fanns t.o.m. två metoder för att utöka skärpedjupet.
Stapelfokusering är ett fotograferingsläge som i OM-1 II-kameran tar maximalt 15 exponeringar i seriebildtagningsläge, med en liten fokusförskjutning bakåt per exponering. Efter exponeringarna går kameran i ett processeringsläge och skapar automatiskt en JPEG-bild med ett utvidgat skärpedjup av exponeringarna. Om motivet inte rör sig och kameran står stilla uppstår inga bieffekter som exempelvis dubbla konturer eller oskarpa partier mellan skarpa områden. Den sammansatta bilden beskärs något eftersom den interna fokuseringen ändrar objektivets brännvidd och slutresultatet bestäms av den mest beskurna exponeringen. Funktionen fungerade även vid handhållen fotografering, så länge jag inte stressade och jag hade ett fast stöd under handleden.
15 exponeringar sammansatta i kameran kombinerade till en bild med större skärpedjup med hjälp av staplingsmetoden. Den slutliga sammansatta bilden är beskuren till den snävaste bildvinkeln i bildserien. Kameran på stativ, autoexponering aktiverad.
1/160 s. f/5 ISO 320
Om 15 exponeringar inte räcker för att uppnå önskat skärpedjup och man vill redigera exponeringarna innan man sammanför dem, har kameran även en funktion som kallas fokusgaffling. I OM Workspace-programmet på en dator sammanställs sedan bilderna, varefter det går att välja det bästa bildformatet för fortsatt hantering. Det maximala antalet exponeringar som går att gaffla är 999.
I OM Workspace-programmet, en sammansättning av 46 exponeringar med fokusgaffling. Bilden är skarp över hela bildytan. Kameran på stativ, autoexponering aktiverad.
1/160 s. f/5 ISO 320
Fokusmotorn är så gott som ljudlös och reagerar snabbt. Det är upp till kamerahuset och inställningarna hur noggrant man kan justera den. I OM-1 II-kamerans videoläge fungerade fokuseringen också riktigt smidigt och utan konstigheter. Motljusskyddet sitter fast på bajonetten med en låsknapp. Det är cirka 4 cm långt, så det är bäst att ta bort det när du fotograferar på nära håll.
Ett stativfäste ingår inte i objektivet. En snabb Google-sökning visade ändå att sådana finns att få för någon hundring. Objektivets vikt kräver inte direkt något stativfäste, men det är ändå praktiskt att kunna växla mellan liggande och stående format utan att tappa motivet ur sikte. Dessutom kan då kamerahuset lätt bytas ut i farten.
Någon direkt föregångare till det här testade objektivet finns inte, som kan jämföras vad gäller pris eller funktioner. Olympus hela PRO-objektivserie är utvecklad med fokus på närbildsfotografering. Det senaste fullfjädrade makroobjektivet var Olympus M.Zuiko Digital ED 30 mm F3.5 Macro, som lanserades i september 2016. Innan dess, i februari 2012, lanserades Olympus M.Zuiko Digital ED 60 mm f/2,8 Macro. Utvecklingen inom närbildsfotografering har därför inte gått särskilt snabbt, vilket kan förklaras antingen av svag efterfrågan eller av tillverkarens fokus på produkter som är mer konkurrenskraftiga.
Även om de tidigare lanserade objektiven fortfarande är populära, erbjuder OM System M.Zuiko ED 90 mm F3.5 Macro IS PRO nya, attraktiva funktioner för dem som är intresserade av mikrovärlden – oavsett väder. Förbättrat väderskydd och effektivare linsbeläggningar är kloka investeringar för framtiden. Ett jämförbart fullformats makroobjektiv med motsvarande brännvidd kring 180 mm, är inte helt lätt att hitta. Även om objektivet inte kräver några tillbehör är det klokt att vara rustad för nya typer av fotosituationer. Extra batteri är viktigt, minneskortet får inte bli fullt mitt under arbetet och i situationer där det händer i högt tempo krävs både nerver av stål och reaktionsförmåga.
Plus och minus
Notera även följande
Olympus M.Zuiko Digital ED 40-150mm F2.8 PRO
Olympus M.Zuiko Digital ED 30mm F3.5 Macro
Olympus M.Zuiko Digital ED 60mm F2.8 Macro
OM System M.Zuiko Digital ED 40-150 mm F2.8 PRO-objektivet är ett professionellt telezoomobjektiv som är avsett för krävande fotoförhållanden. Det är känt för exceptionell bildkvalitet, ljusstyrka och väderskydd.
Även om dess närbildsegenskaper inte riktigt når upp till makroobjektivens nivå, ger brännvidden på 150 mm och närmaste fokuseringsavståndet på 70 cm bildförhållande 0,41x i fullformats motsvarighet. Objektivet lämpar sig bra för att fotografera små motiv på tryggt avstånd. Zoomområdet 40–150 mm motsvarar 80–300 mm i fullformat. Ljusstyrkan står fast på f/2,8 på alla brännvidder. Den optiska konstruktionen består av 16 linselement i 10 grupper, inklusive specialelement som Super ED-, ED-, HD- och asfäriska linser, vilka säkerställer utmärkt skärpa och minimerar kromatisk aberration och reflektioner. ZERO-beläggningen (Zuiko Extra Low Reflection Optical) minskar reflektioner och spökbilder. Objektivet är kompatibelt med OM Systems/Olympus 1.4x (MC-14) och 2.0x (MC-20) telekonvertrar, vilket utökar brännvidden till motsvarande 600 mm i fullformat. Samtidigt växer bildförhållandet till makrotal. Vikten på 880 gram och en längd på ca 16 cm, gör det idealiskt på resor och ute i naturen. Väderskyddet är klassat till IP53, vilket betyder att det är damm- och stänksäkert samt tål minusgrader
Objektivet saknar egen bildstabilisering, men fungerar smidigt tillsammans med OM System- och Olympus-kamerahusens bildstabiliseringar.
Olympus M.Zuiko Digital ED 30 mm F3.5 Macro är ett prisvärt kompakt makroobjektiv som erbjuder extremt kraftig förstoring och utmärkt bildkvalitet för dem som jobbar med Micro Four Thirds-systemet.
Högsta förstoringsgrad är 1,25x (motsvarande 2,5x i fullformat). Den högsta förstoringsgraden i sin klass, vilket gör att du kan fånga ytterst små detaljer. Även om bländare f/3,5 inte är särskilt stor räcker den för att kunna hantera det mesta inom makrofotografering. Bländaren består av 7 rundade lameller som skapar en behagligt mjuk bakgrund. Optiken har 7 element i 6 grupper, inklusive specialglas (t.ex. asfäriskt och DSA-element) som motverkar distorsion och kromatisk aberration. ZERO-beläggningen minskar effektivt reflektioner och spökbilder. Objektivet har inte väderskydd, till skillnad från vissa av Olympus PRO-seriens dyrare objektiv.
Objektivet är extremt kompakt och väger endast runt 128 g. Det är lätt att transportera och välbalanserat även med mindre kamerahus. Ett utmärkt val för Micro Four Thirds-fotografer som vill testa makrofotografering eller letar efter ett mångsidigt, litet och lätt objektiv för närbildsfotografering. Den höga förstoringsgraden och det förmånliga priset gör det till ett attraktivt alternativ.
Olympus M.Zuiko Digital ED 60 mm F2.8 Macro är ett uppskattat makroobjektiv för Micro Four Thirds-systemet (MFT). Det är känt för sin enastående optiska kvalitet, kompakta storlek och vädertåliga konstruktion.
Största förstoringsgrad på 1,0x (motsvarande 2,0x i fullformat) är en förstoringsgrad i ”sann” makro, vilket betyder att objektivet kan skapa en bild i naturlig storlek (1:1) på sensorn. Optiken består av 13 element i 10 grupper, inklusive specialglas (t.ex. ED, HR och E-HR) som garanterar utmärkt skärpa och korrigerar optisk distorsion och kromatisk aberration. Brännvidden på 60 mm (motsvarande 120 mm i fullformat) är en populär brännvidd för makro- och porträttfotografering. Arbetsavståndet är tillräckligt för att du ska kunna fotografera exempelvis levande insekter utan att skrämma bort dem. Bländaren F/2,8 gör att objektivet även lämpar sig för fotografering i svagt ljus och som skapar vackert mjuka bakgrunder. Det väger bara kring 185 g och är därför lätt att ta med sig och välbalanserat även med mindre MFT-kamerahus. Objektivet har ett praktiskt reglage som gör att du kan begränsa fokusområdet i fyra olika lägen: 0,19–0,4 m, 0,19 m – ∞, 0,4 m – ∞ eller i skala 1:1 – för snabbare fokusering.
Olympus 60 mm F2.8 Macro är ett mångsidigt objektiv som är idealiskt inte bara för makrofotografering utan även för porträtt- och landskapsfotografering.
Foto och text: Timo Ripatti
Timo Ripatti är utexaminerad fotograf från Lahti Institute of Design, i Finland. Under sin karriär har han arbetat som PR- och reklamfotograf och därefter under flera år som tidskriftsfotograf. Timo är för många känd som fotokursledare och som kamera- och objektivtestare.